10.11.1995
OSASTO: Taidekasvatuksen osasto
LAITOS: Kuvaamataidon opetuksen koulutusohjelma
TEKIJÄ: Kåhre, Markus
TYÖN NIMI: Mening i bilden
TYÖN LAJI: Lopputyö

Den centrala frågan i mitt arbete är hur bilden får sin mening. Min utgangspunkt är Wittgen så kallade bildteori och Erik Stenius tolkning av den i boken Wittgenstein's tractatus . Mot Wittgensteins bildteori anföra jag Goodman, Walton, Wittgensteins senare filosofi mfl. Gen hela arbetet kommer jag att göra jämförelser med semiotiska modeller och t.ex. Gombrich texter. En del av det material jag använder mig av behandlar annat än bilder och bilden används dessa ofta som en metafor. Tex Wittgensteins bildteori är egentligen en teori om hur satsen mening. Men genom att vända på problemen är dessa material ofta lika användbara på bilden I det första kapitlet gör jag ett försök att definiera vad en bild är och lägga fram en grund för referentialistisk meningsteori. I detta skede kretsar allting kring Stenius definition av bilden Försöket att entydigt definiera bilden är i och för sig dömt att misslyckas, men det banar väg för frågor som är relevanta för en förståelse av bilden som fenomen.

I det andra kapitlet går jag närmare in på hur bilden får sin mening utgående från Stenius definition av bilden. Det första problemet som uppstår är att bilddomänens karaktär är diffus Detta är ett problem även inom semiotiken. Det andra problemet är frågan om vad den relation består av som binder bilden med dess domän. På dessa frågor är det svårt att hitta tillfredställande svar. I detta kapitel behandlas argument och motargument av sadana som Goodman, Eco, Sonneson, Barthes, Schier m.fl.

I det tredje kapitlet undersöker jag hur själva bilden är uppbyggd. Frågan är om bildplanet besta av s~alvskrivna element och i vilken mån bildens element är artikulerade. Jag kommer argumentera för att bildens element följer av tolkningen. Detta betyder att i bilden går semantisk artikulation hand i hand med syntaktisk artikulation. Detta har i sin tur konsekvenser för meningsteori.

I det fjärde kapitlet försöker jag med hjälp av Wittgensteins senare filosofi och t.ex. Walton hitta ett alternativt sätt att nalkas problemet. Centrala begrepp är bildföremål och livsform. I det femte kapitlet försöker jag skissera upp hur man kunde tänka sig att meningen uppstår i samband med olika skulpturer. De skulpturer jag behandlar är de jag ställde ut på Galleri Johan S. i Borgå i augusti 1995. Det är inte fråga om någon heltäckande analys utan snarare om några förslag utgående fran det jag behandlat i föregående kapitel.

AINEISTO: Textdel med bilder
ASIASANAT: Wittgensteins bildteori, mening, semiotik, bildföremål, livsform.